Arbetsmarknaden

1. Arbetsmarknaden i allmänhet
De som har kortast utbildning drabbas hårdast av nedgången i ekonomin och av arbetslösheten. De senaste årens arbetsmarknadspolitik som fokuserar på att coacha och matcha arbetslösa innebär åtgärder som leder till ökad press på arbetslösa och en ansvarsförskjutning för arbetslösheten från staten till individen där betydelsen av Arbetsförmedlingens insatser minskat. Arbetsförmedlingen spelar en central roll för att förmedla nya jobb till arbetslösa. För att förmedlingen av arbeten till arbetssökande ska bli mer effektiv krävs ökade resurser och ett skapande av bättre verktyg i kontakten mellan arbetssökande och arbetsgivare.


2. Vad vill vi göra?
De arbetsmarknadspolitiska programmen måste få mer utbildande inslag än idag. Arbetsmarknadsutbildningar bör erbjudas i större utsträckning och en kvalitetshöjning i den aktiva arbetsmarknadspolitiken med fler platser utanför de så kallade garantierna är nödvändig för att komma åt arbetslösheten i ett långt tidigare skede än idag. Vi bedömer att cirka 25 000 platser utöver dem som regeringen uppskattat behövs under 2011. Vi vill se cirka 5 miljarder kronor extra per år till en kvalitetshöjning av de arbetsmarknadspolitiska programmen och skapa fler arbetsmarknadsutbildningar. En betydelsefull uppgift är också att satsa på människors möjligheter att få visa vad de kan, exempelvis genom subventionerade anställningar. Dessutom måste Arbetsförmedlingen ges utrymme att vårda sitt kontaktnät gentemot arbetsgivare för mer effektiv förmedling för arbetslösa som saknar egna nätverk. Därutöver måste den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden öka, bland annat genom pendlingsstöd, vilket också ökar rekryteringsbasen för arbetsgivare.


3. Unga på arbetsmarknaden
Unga med oavslutade gymnasiestudier är överrepresenterade bland arbetslösa. De drabbas hårdare än andra av att gå miste om den viktiga arbetslivserfarenhet som behövs för att konkurrera om jobben. Att förbättra möjligheterna för den här gruppen är en avgörande uppgift för arbetsmarknadspolitiken och utbildningsväsendet framöver. LO anser att en insats måste vara att hitta fler möjligheter till praktik för unga arbetslösa på alla plan, både inom och utanför Arbetsförmedlingens program ”Jobbgaranti för ungdomar”. LO anser också att det är viktigt att fler ska lämna gymnasieskolan med slutbetyg, genomdriva ett rejält utbildningslyft bland unga, säkerställa att alla elever på gymnasiet får den praktik som ska ingå i utbildningen och att slopa kravet på tre månaders öppen arbetslöshet för att få delta i ”Jobbgaranti för ungdomar”. Det här är bara några av de krav vi ser som nödvändiga för att försöka komma åt det alarmerande problemet med arbetslösheten i bland unga.


4. Äldre på arbetsmarknaden
Gruppen äldre blir allt större i och med att vi lever längre. Det innebär också att flera kan och vill arbeta längre. En äldre person som blir arbetslös har ofta svårare än andra att komma tillbaka in på arbetsmarknaden idag. Arbetslöshetsperioderna för gruppen är i allmänhet längre och risken hög för att LO-medlemmar som ramlar ut från arbetsmarknaden får svårt att komma tillbaka. Av samhällsekonomiska och fördelningsekonomiska skäl måste vi verka för att så många som möjligt kan stanna kvar eller återvända till arbetsmarknaden också i fortsättningen. Vi anser att ett generöst anställningsstöd för arbetslösa som fyllt 60 och varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i minst två år bör utvecklas och införas. LO vill också att möjligheter och villkor för att erhålla ett särskilt vuxenstudiestöd undersöks och införs för att människor över 50 ska få möjlighet till kompetensutveckling och omställning som är nödvändig för att följa med i utvecklingen.