En värld bortom min kontroll

– Det tror jag många människor känner inför den rådande finanskrisen. Så inledde LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin det kunskapsseminarium om finanskrisen som LO bjudit in aktörer på marknaden till den 27 oktober. Det var arbetslösheten, bostadslånen och våra pensioner som sattes i fokus.

Vad betyder det för mig när varslen kommer? Vad händer med mina bostadslån och försvinner min pension nu?

De som var inbjudna att belysa dessa frågor var Anders Vredin, chef för avdelningen för penningpolitik på Riksbanken, Kerstin Hessius, VD för tredje AP-fonden, Lars Nyberg, vice riksbankchef, Tomas Nicolin, VD Alecta och Tomas Flodén, chefsekonom på Finansinspektionen. Just på grund av finanskrisen kunde Tomas Flodén dessvärre inte närvara.

– De senaste åren har finanspolitiken varit en balansgång. Vi har haft ett högt och stigande inflationstryck. Tillväxten har gått upp och ner de senaste åren. För 2009 väntas nolltillväxt, enligt Anders Vredin.

Lågkonjunkturen var väntad
En lågkonjunktur var väntad. Det har funnits många tecken i den riktningen. Oljeindustrin har länge understött USA med lån för att upprätthålla bytesbalansen.

– Försvagningen av dollarn var väntad men blev värre än vi trodde, säger Anders Vredin.

På bostadsmarknaden i bland annat USA, Spanien och Danmark har huspriserna stigit. Det har varit billigt att låna. Det är inte hållbart, så en obalans har byggts upp genom åren.

– De riktigt låga bostadskostnaderna kunde inte vara i evighet, förklarar Anders Vredin.

Att räntan sänkts nu i omgångar i Sverige beror på att inflationstrycket är lägre framöver enligt inflationsprognosen. Det har gått snabbare än hur situationen såg ut för en månad sedan.

Krisens orsak
Kerstin Hessius förklarar bakgrunden till den förtroendekris som råder.

– En kris uppstår för att något varit fel prissatt från början, menar Kerstin Hessius.

Redan 1996 beslutades i USA att lån skulle kunna ges även till dem som inte hade eget kapital vid bostadsköp. Men det är inte en orsak utan ett samspel mellan olika aktörer som skapat rådande situation.

– Priset på risk gick ner efter IT-bubblan. Räntan gick ner och riskerna paketerades om i produkter där investerarna inte förstod att de tog så stora risker som de gjorde, säger Kerstin Hessius.

I USA var det nödvändigt för staten att gå in med åtgärder för att skydda skattebetalarna från att förlora ännu mer. Symbolhandlingar är viktiga. Att Lehman Brothers fick falla var en sådan.

– När alla ser över sina risker samtidigt går raset väldigt fort och en förtroendekris är ett faktum, menar Kerstin Hessius.

Läget är bättre nu än för en månad sedan men fortfarande allvarligt. Att den svenska kronan faller i värde beror mest på rörelserna mellan dollarn, yenen och euron.

– Väldigt många relevanta åtgärder har vidtagits men det här kommer att ta tid, befarar Kerstin Hessius.

Pensionssystemet är stabilt
När det gäller våra pensioner anser Tomas Nicolin på Alecta att det vore bättre att värdera livbolagens värden vid utbetalningstillfället och inte gå efter värdet just nu eftersom det är känt när beloppen ska betalas ut, ett radikalt förslag.

AP-fondsystemet är i grunden ett stabilt system där möjligen ökningstakten i pensionerna kan minska något. Risken har flyttats från arbetsgivaren till individen i och med att premiesystem införts.

LOs chefsekonom Dan Andersson anser att det inte är pessimistiskt att förutspå högre arbetslöshet nästa år. Det finns risk att nya bubblor kan byggas upp om räntan sänks för mycket.

– Mycket omtänkande behövs för att förhindra för stor arbetslöshet, menar Dan Andersson.

Swedbank tillkännagav den 27 oktober att en nyemission på 12 miljarder kronor skulle stärka bolaget.

– Det är ett styrkebesked att Swedbank klarar nyemissionen med kapital från de egna aktieägarna. Bland andra har Folksam gått in med pengar. Svenska banksystem är säkra. Människor kan lita på dem, säger Lars Nyberg.

Går kriser att undvika?
LOs blivande chefsekonom Lena Westerlund ville veta hur vi kan förebygga att en sådan kris uppstår igen.

Anders Vredin förklarar att den kris vi upplever nu är global. Det hade inte spelat någon roll för Sverige om vi drivit en annorlunda politik.

– Vi har fört en ansvarsfull politik i Sverige. Frågan är hur långt vi kan gå utan att skapa problem längre fram, säger Anders Vredin.

Lars Nyberg menar att det är de stora kreditvolymerna som människor lånar vi ska titta på, inte i första hand penningpolitiken och också att regelsystemen behöver ses över och ompaketeringen av produkter där myndigheterna har svårt att se var riskerna ligger.

Kerstin Hessius menar att nu vill ingen ta risker så ingen lånar ut pengar.

Var kritiska
– Det är bättre för en centralbank att inte förklara för mycket i sin kommunikation men uttrycka oro. Det är inte nödvändigt att ha stora analysavdelningar, tycker Kerstin Hessius som anser att vi ska granska kritiskt.

Wanja Lundby-Wedin knöt ihop seminariet med att lyfta behovet av ett europeiskt eller globalt övernationellt regelsystem.

– Vi jobbar redan med frågan om europeisk tillsyn, berättar Lars Nyberg.

Det som kommit fram vid dagens seminarium kan tjäna som grund för det vidare arbete som ligger framför oss att mildra effekterna i den reala ekonomin och den väntade arbetslösheten, avslutade LOs ordförande.

Text: Christina Jonsson