Viljan finns till samtal

Det finns en vilja och ömsesidig respekt inför samtalen som förväntas leda till ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Det kunde LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, PTKs ordförande Mari-Ann Krantz och Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström enas om vid det seminarium organisationerna anordnat för särskilt inbjudna på Norra Latin i Stockholm den 12 mars. Ett avtal väntas vara klart innan årets slut alternativt ett avslut på samtalen.

I år, 2008, är det 70 år sedan Saltsjöbadsavtalet tecknades. LO, Svenskt Näringsliv och PTK samlade cirka 150 personer till seminariet för att diskutera förutsättningarna för de samtal som förhoppningsvis ska leda fram till förhandlingar om ett nytt huvudavtal. De inbjudna representerade tillsammans 54.000 svenska företag och cirka 2 miljoner privatanställda medlemmar. Bland de inbjudna fanns även folk från Arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsmarknadsutskottet.

Parterna ska sköta samtalen
Enighet råder också om att det är arbetsmarknadens parter som ska sköta samtalen.

- Om vi ska ha en chans att ge oss in i reella förhandlingar måste de stora politiska partierna lova att inte lägga sig i, menar Urban Bäckström.

- Sedan kan det kan finnas frågor som vi är överens om att gå till lagstiftarna om, säger Wanja Lundby-Wedin. Det kan gälla lönebidrag och a-kassan.

Svante Nycander, före detta arbetsmarknadsreporter och chefredaktör för Dagens Nyheter och också författare till tre böcker om Saltsjöbadsavtalet, inledde med en fascinerande genomgång av den situation som rådde i Sverige före 1938 och vad som ledde fram till ett avtal. 1935 togs de första kontakterna mellan parterna.

- Det var ett gemensamt problem som förde parterna samman och inte någon gemensam samsyn, menar Svante Nycander.

Sverige var värstingar i strejker
Åren 1933-34 hade Sverige strejkrekord i Europa med cirka tre miljoner strejker. Problemet måste lösas inför hotet att arbetsmarknadens parter inte skulle få sköta sina angelägenheter utan politisk inblandning.

- Dagens stora trauma är en salladsbar i Göteborg, konstaterade Svante Nycander.

Svenskt Näringsliv har tidigare uttalat en åsikt om att det råder obalans i maktförhållandena mellan arbetsmarknadens parter.

- Ingen part får tycka att det är obalans, för modellen bygger på jämbördiga partsroller, anser Wanja Lundby-Wedin, därför är samtalen viktiga.

Enligt LOs ordförande är vi i Sverige exempellöst framgångsrika med vår modell på arbetsmarknaden och övriga Europa sneglar på oss som förebild. Därför bör vi slå vakt om den svenska modellen. Vi måste också täcka större delen av den svenska arbetsmarknaden med kollektivavtal för att vi ska förbli starka.

Ketchupeffekten på arbetsmarknaden
Ett samtal mellan Svenskt Näringslivs Jan-Peter Duker, LOs Erland Olauson och PTKs Lars-Bonny Ramstedt gav samtalsledaren Anna Danielsson anledning att konstatera att det finns en viss ketchupeffekt på svensk arbetsmarknad. Om parterna lyckas komma överens i en fråga leder det ofta till fler överenskommelser i andra frågor och den motsatta effekten om inget avtal nås i någon fråga.

Parterna är medvetna om att det finns problem på svensk arbetsmarknad och de måste lösas för att förhindra lagstiftning.

Och när kan vi förvänta oss resultat av samtal och förhandlingar?

Klara innan tomten kommer
- Vi bör vara klara med avtal eller avslut före tomten kommer, anser PTKs ordförande Mari-Ann Krantz.

Till kräftorna är tipset från Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin tror att före hösten ska vi veta om det blir några förhandlingar.

Om parterna lyckas kommer de att hamna i historieböckerna men vi ska också ha i åtanke att det inte bara är organisationernas ordföranden som ska samtala och förhandla. De har stora organisationer bakom sig som också ska säga sitt.

Lars-Anders Häggström, Handels, kommenterar
I en kommentar från seminariet säger Handelsanställdas förbunds ordförande Lars-Anders Häggström, att det viktigaste som kom fram är att det finns en ärlig och uppriktig vilja att göra ett försök. Han uppskattade också Svante Nycanders historiebeskrivning och citerade Tage Erlander med orden Hur ska vi kunna förstå framtiden om vi inte känner till historien.


Text och foton: Christina Jonsson