Alliansens arbetsmarknadspolitik

Alliansregeringen har sedan hösten 2006 genomdrivit en omläggning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Kraftigt minskade resurser till politikområdet i allmänhet och till Arbetsförmedlingen i synnerhet har bland annat inneburit att utbildningsinsatserna har dragits ner.

Arbetsmarknadspolitiken har i högre grad kommit att handla om att pressa de arbetslösa att ta vilka jobb som helst genom att sänka ersättningen och sysselsätta arbetslösa med olika jobbsökaraktiviteter. Coachning och matchning har varit nyckelord i alliansens arbetsmarknadspolitik.

Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik har till stor del varit en så kallad utbudspolitik där det viktigaste har varit att förmå arbetslösa att intensifiera sitt arbetssökande snarare än att bli rustade för framtida jobb.

LO har varit mycket kritisk till de föreslagna nedskärningarna i såväl a-kassan som den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Skälet är att den förda politiken innebär kraftigt begränsade möjligheter för arbetslösa att få tillgång till utbildningsinsatser och andra kompetenshöjande insatser. LO anser tvärtom att det krävs ökad kvalitet i arbetsmarknadspolitiken för att den ska få avsedd effekt.

LO anser att inrättandet av regeringens båda så kallade garantier, jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för unga, har medfört orättvisa besparingar som inneburit ökade inkomstskillnader genom de sänkta arbetslöshetsersättningarna.

Besparingarna har slagit hårt mot LO-förbundens medlemmar, men regeringen har inte redovisat fördelningspolitiska effekter av förslagen. LO hävdade redan vid utformandet av dessa garantier att budgetanslag bör tilldelas så att en hög kvalitet kan uppnås i de arbetsmarknadspolitiska programmen för alla arbetssökande.

LO tycker att arbetsmarknadspolitiska garantier ska utformas så att de gäller utan tidsgräns och att de ger försörjning med aktivitetsstöd på a-kassenivå, vilket bland annat motverkar att arbetslösa utförsäkras.

Jobb- och utvecklingsgarantin
Aktivitetsgarantin som avskaffats och ersatts av jobb- och utvecklingsgarantin hade intentionen att personer med behov av förstärkt stöd från arbetsförmedlingen skulle skrivas in i garantin för att effektivt förhindra att de utförsäkrades från arbetslöshetsförsäkringen och/eller blev långvarigt arbetslösa.

Aktivitetsgarantin var enligt LOs mening underdimensionerad och skulle i början av 2006 behövt öka med drygt 30 procent för att intentionen med aktivitetsgarantin skulle fullföljas.

Redan inför införandet av jobb- och utvecklingsgarantin menade LO att en ny garanti bör säkerställa att alla de som har behov av förstärkt stöd får rätt till heltidsaktiviteter av hög kvalitet som rustar individer att delta på arbetsmarknaden. LO anser att detta kan genomföras med en mer generös och öronmärkt medelstilldelning.

Jobbgaranti för ungdomar
Intentionen är att ungdomar bör omfattas av Jobbgarantin vid tre månaders inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det gäller även unga som arbetar deltid eller har timanställning och har rätt till arbetslöshetsersättning. Jobbgarantin startar med en inledande period med intensifierat stöd till och uppföljning av den unges arbetssökande trots att den som hamnar i jobbgarantin för ungdomar redan varit arbetslös i tre månader och därmed förmodligen redan sökt ett stort antal jobb.

Ersättningen som utbetalas till deltagande ungdomar är aktivitetsstöd för dem som har rätt till arbetslöshetsersättning. Till övriga ungdomar lämnas utvecklingsersättning. Ersättningarna i jobbgarantin är utformade så att de inte avhåller ungdomar från att välja reguljära studier framför öppen arbetslöshet. Därför är utvecklingsersättningen som lämnas till de ungdomar som fyllt 18 år i jobbgarantin samma belopp som skulle ha lämnats vid studier. Den som nekar en anvisning till jobbgarantin har samma rätt till arbetslöshetsersättning vid fortsatt arbetslöshet.

LO avvisade inrättandet av jobbgarantin för ungdomar. De huvudsakliga skälen till detta var att ungdomars ekonomiska drivkrafter för att gå från arbetslöshet till arbete eller reguljära studier var tillräckligt starka och inte behövde förvärras.

LO menade dessutom att jobbgarantins innehåll inte i tillräckligt hög grad bedömdes tillgodose de mycket skilda behov som finns bland unga arbetslösa.

Jobbgarantin är ett exempel på regeringens arbetsutbudspolitik som innebär att fokus ligger på att arbetsutbudet måste öka. LO anser att arbetsutbudet inte stimuleras bäst med låga ersättningsnivåer, framförallt inte i lågkonjunktur. LO anser att det i rådande konjunkturläge är bättre med arbetsmarknadspolitik som rustar den arbetssökande individen, tillexempel med utbildande inslag.

Instegsjobb
Den som har fått uppehållstillstånd under de senaste 36 månaderna kan få ett instegsjobb. Ett instegsjobb innebär en subventionerad anställning. Alla arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare kan få 75 procent av lönen i bidrag, dock max 750 kronor per dag. Anställningen ska vara kopplad till svenska för invandrare, SFI, så att den anställde får kombinera teori med den praktiska språkträning ett arbete innebär. Jobbet kan vara på heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller visstidsanställning.

LO har en positiv inställning till subventionerade anställningar i allmänhet och menar att taken för vilken lön som de subventionerade anställningarna kan omfatta bör höjas kraftigt.

Nystartsjobb
Nystartsjobb riktar sig till dem som stått utanför arbetsmarknaden under längre tid och nyanlända invandrare. Syftet med nystartsjobb är att stimulera till anställning av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. Uppfylls kriterierna för nystartsjobb har var och en rätt till detta. Ersättningen för nystartsjobb omfattar alla sorters anställning, tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning. Nystartsjobbet behöver inte vara förmedlat av Arbetsförmedlingen men all nyrekrytering till nystartsjobb godkänns av Arbetsförmedlingen.

Arbetsgivaren som anställer får ett ekonomiskt stöd som motsvarar dubbel arbetsgivaravgift (2009 = 62,84 procent av lönen). För alla under 26 år får arbetsgivaren ett stöd som motsvarar arbetsgivaravgiften (2009 = 31,42 procent av lönen). Arbetsgivaren får i normalfallet stödet lika länge som personen det gäller varit arbetslös. För de under 26 år maximalt ett år, för den som fyllt 55 år max två år.

Beträffande nystartsjobben så har alliansen sedan januari 2009 tagit bort det tidigare kravet att Arbetsförmedlingen ska säkerställa att anställningsförmåner utöver lön för den som har ett nystartsjobb lämnas enligt gällande kollektivavtal i branschen. Det innebär att kontrollen av den arbetsgivare där den tidigare arbetslösa placeras är bristande. Skattemedel riskerar således att användas för att subventionera anställningar hos oseriösa arbetsgivare.