Sveriges ekonomi påverkas svagt av USAs konjunkturnedgång

Sverige påverkas förhållandevis lite av konjunkturnedgången i USA. Avmattningen i svensk ekonomi beror i första hand på ett ökat sparande hos de svenska hushållen och minskade företagsinvesteringar. Även om svensk ekonomi utvecklas sämre i år, så är det en grund konjunktursvacka. Årets BNP-tillväxt bedöms bli 2 procent och nästa år beräknas den till 2,3 procent, vilket ska jämföras med föregående års 2,6 procent. Det skriver LO-ekonomerna i sin prognos Ekonomiska utsikter.

Trots den grunda konjunktursvackan sker en markant dämpning i sysselsättningsutvecklingen. Åren 2008 och 2009 ökar sysselsättningen sammantaget med 50 000 personer, vilket kan jämföras med 180 000 personer åren 2006 och 2007. Den öppna arbetslösheten blir därmed 4,4 procent.

Löneutvecklingen visar att de genomsnittliga arbetarlönerna efter 2007-års avtalsrörelse, inklusive lokala påslag, ökar med 4,3 procent. Motsvarande siffra för tjänstemannalönerna är 3,9 procent. Det är framför allt i den kommunala sektorn och tack vare jämställdhetspotten som arbetarnas löner ökar mer än tjänstemännens. Men även i den privata sektorn kan arbetarnas löner öka mer än tjänstemännens. I den privata sektorn beräknas lönekostnaderna öka med drygt 4 procent, vilket är i takt med 2009-års löneutrymme. Produktivitetsnedgången under 2007 och 2008 får som följd att löneutrymmet ökar långsammare. De rekordhöga vinsterna i näringslivet under 2005 och 2006 kan inte upprepas, men vinstläget blir fortsatt gott.

Mot bakgrund av rådande konjunktur och stabila löneförväntningar finns inget inhemskt inflationstryck. LO-ekonomerna vidhåller därför sin uppfattning att Riksbanken inte hade skäl att höja reporäntan till 4,25 procent i februari. Samtidigt manar de till en varsam räntesänkning. Vid slutet av året bör reporäntan ligga på 4 procent skriver de i sin prognos.

Enligt LO-ekonomerna finns det möjlighet att föra en expansiv finanspolitik. Statens budget är stark och på grund av konjunkturläget råder ingen risk för överhettning med stigande inflation som följd. LO-ekonomerna är dock kritiska till regeringens förslag till skattesänkningar. Fortsatta skattesänkningar i form av ett tredje steg i jobbavdraget anses alltför kostsamt i förhållande till vad det ger. Dyrt, ineffektivt och leder till en orättvis fördelning av skatteuttaget, är LO-ekonomernas sammanfattning av jobbskatteavdraget. LO-ekonomerna ser hellre att regeringen avstår från skattesänkningar för att på det sättet ge Riksbanken ökade möjligheter att sänka räntan.