Rehabilitering och stödinsatser hjälpte långtidssjuka till arbete

Regeringens beslut att ändra i sjukförsäkringen föregicks av en debatt där det talades om fusk och överutnyttjande. LO har med data från SCB gått tillbaka och granskat vilka som blev långtidssjukskrivna åren 1999/2000 och hur det sedan gick för de 265 000 långtidssjuka fyra år senare.

Risken för att bli långtidssjuk avgörs av ålder, arbetet, utbildning och tidigare sjukskrivning samt i viss mån av kön och födelseland. Tidigare arbetslöshet ökar inte risken för lång sjukskrivning och inte heller arbetsställets storlek. Störst är risken för arbetare inom Industri, Fastighetsförvaltning och Kommunal vård och omsorg. Kvinnors nästan dubbelt så höga risk för långtidssjukskrivning förklaras av att de har sämre arbetsmiljö, gör mer hemma samt har mindre av företagshälsovård och rehabilitering. Att arbetsvillkoren har stor betydelse befästs av att män som arbetar i kvinnodominerade yrken löper nästan lika stor risk att bli långtidssjuka.

Andelen långtidssjuka i de olika länen skiljer sig enbart med några procentenheter bland män, medan det för kvinnor finns betydande skillnader. Om hänsyn tas typ av näringsliv i länet och tillgång till sjukvård och rehabilitering förklaras en stor del av denna skillnad.

År 2004 hade 73 procent av de tidigare långtidssjukskrivna förvärvsinkomst. 26 procent hade förtidspension på heltid och 16 procent på deltid. 10 procent hade under 2004 haft ersättning vid arbetslöshet. Förvärvsinkomsten hade ökat för 41 procent och minskat för 46 procent. De som under 1999/2000 hade fått rehabilitering eller sysselsättning med hjälp av stödinsats hade en bättre utveckling av förvärvsinkomsten än övriga.

För mer information kontakta LOs pressinformation.